Carl-Axel Gemzell: Om politikens förvetenskapligande och vetenskapens politisering. Kring välfärdsstatens uppkomst i England. Del III. Föreningen av motsatser

Carl-Axel Gemzell: Om politikens förvetenskapligande och vetenskapens politisering. Kring välfärdsstatens uppkomst i England

Del III. Föreningen av motsatser

(Udsolgt)

* Carl-Axel Gemzell: Om politikens förvetenskapligande och vetenskapens politisering. Kring välfärdsstatens uppkomst i England. Del III. Föreningen av motsatser. (Samtidshistoriske studier nr. 3). Institut for samtidshistorie, København, 1989. (396 sidor). [Tryk: Humanistisk Fakultets Repro-afd.. ISBN: 87-89395-02-8]

* GEMZELL, CARL-AXEL: Om politikens förvetenskapligande och vetenskapens politisering. Del III: Föreningen av motsatser. (Samtidshistoriske studier nr. 3). København, Historisk Institut, 1989. (anmeldt af Jørgen Sevaldsen i Historisk Tidsskrift). 94:2, 364-369.

Innehåll:

1. Vetenskap och samhällsrationalisering

1.1. Välfärdsstaten och kapitalismen.
1.2. Välfärdsstatens utveckling
1.3. Kapitalismens förändring
1.3.1. Den andra industriella revolutionen.
1.3.2. Korporatismen.
1.3.3. Den organiserade kapitalismen.
1.4. Samhällets rationalisering och förvetenskapligande.

2. Yrkessfären

2.1. Statusgrupper och professionalisering.
2.2. Helhetssyn eller specialisering?
2.3. Universiteten, professionaliseringen och specialiseringen.
2.4. Ingenjörernas utbildning i Franrike, Tyskland och USA. Upprättandet av tekniska högskolar.
2.5. Ingenjörsutbildning i England. Integration i universiteten.
2.6. De nya engelska universiteten.
2.7. Oxford och Cambridge.
2.8. Universiteten i Wales och Skotland.
2.9. Teoretisk Samhällsvetenskap.
2.10. Vetenskapens använding. Keynes och hans motståndare.
2.11. »Praktisk« samhällsvetenskap.
2.12. Akademisk handelsutbildning.
2.13. 1930-talet och specialistutbildningen.
2.14. Näringslivet och specialiseringen.
2.15. Den nya professionella medelklassen och specialiseringen.
2.16. Industrin, staten och vetenskapen. Finansiellt stöd.
2.17. Oro för vetenskapens självständighet.

3. Marknaden

3.1. Kapitalismens kris under senare hälften av 1800-talet. Rationalisering i riktning av koordination och integration.
3.2. Staten och kapitalismens kris. Statlig medling i arbetskonflikter.
3.3. Interpenetration mellan stat och marknad. Statlig affärsdrivande verksamhet.
3.4. Staten och medelklassens intressen. Den statliga beskattningen.
3.5. Mellankrigstidens kriser. Ny våg av rationalisering.
3.6. Marknadens rationalisering och den nya medelklassens intressen.
3.7. Marknadens rationalisering på internationell nivå.
3.8. Den korporativa sektorn och makten över staten. Ottawa-konferensen och utrikeshandelns regionalisering.
3.9. Flaskhalsar i produktionen och vetenskapen som problemlösare. Utvecklingen i Tyskland och USA.
3.10. Vetenskapen och flaskhalsar i produktionen i England under slutet av 1800-talet.
3.11.Ökande konkurrenstryck och ökat förvetenskapligande i England vid tiden kring sekelskiftet.
3.12. Scientific management.
3.13. Mellankrigstidens kriser. Integrationssträvanden och förvetenskapligande i Tyskland.
3.14. 1930-talskrisen, staten samt kapitalismens rationalisering och förvetenskapligande i USA.
3.15. Förvetenskapligande och krislösningsstrategier inom industrin i England under mellankrigstiden.
3.16. Staten och förvetenskapligandet. Statlig ekonomisk planering.
3.17. Konflikter och integrationssträvanden i förhållandet mellan arbetsgivarna och arbetarna.
3.18. Vetenskapen och relationerna mellan arbetsgivare och arbetare. Mond-Turner samtalen.

4. Den offentliga förvaltningen

4.1. Förvetenskapligande av kulturen. Modernism och funktionalism.
4.2. Modernism och stadsplanering. Garden cities.
4.3. Modernism och korporatism. Mellankrigstidens rörelser för stadsplanering i Frankrike.
4.4. Mellankrigstiden och den ökande betydelsen för stadsplaneringen i England.
4.5. Bureaukratisering av förvaltningen. Reformerna i Civil Service under senare hälften av 1800-talet.
4.6. Generalister eller specialister?
4.7. Professionella och vetenskapsmän som bärare av kravet på specialisering.
4.8. Fortsatt motstånd mot specialisering.
4.9. Makt och specialisering. Treasurys roll.

5. Politisk ideologi

5.1. Krisen i det politiska systemet i slutet av 1800-talet. Den politiska rationaliteten penetreras av ekonomisk rationalitet.
5.2. Politiken, staten och förvetenskapligandet. Sekelskiftets nationella effektivitetsrörelser.
5.3. De nya liberalerna i England i början av 1900-talet, staten och förvetenskapligandet.
5.4. Förvetenskapligande och korporatism förenas. Nya »tekno-korporatistiska« ideologier i Tyskland och USA.
5.5. Ny kris för liberalismen i England under mellankrigstiden. Den liberala sommarskolan.
5.6. »Progressiva« konservativa.
5.7. De nya supernationalistiska ideologierna på kontinenten under mellankrigstiden och vetenskapen.
5.8. Fascism och vetenskap: British Union of Fascists.
5.9. Labours uppkomst.
5.10. 1930-talskrisen och vänsterflygeln.
5.11. Strukturförändring i samhälle och väljarkår. Ökad betydelse för mittengrupperna.
5.12. Ideologiska kompromisser och mittensamling i Labour.
5.13. Vetenskap och socialism. Fabian Society.
5.14. 1930-talet, vetenskapen och socialismen. New Fabians.

6. Den sociala frågan

6.1. Kapitalism versus välfärdssamhälle: 1834 års New Poor Law.
6.2. Religionen som en brygga mellan kapitalismen och välfärdssamhället.
6.3. Förvetenskapligande av social rationalitet. Booth och Rowntree.
6.4. Staten och välfärdspolitiken i Tyskland och USA under perioden före första världskriget.
6.5. Staten och välfärdspolitiken i England. Joseph Chamberlains initiativ.
6.6. Den konservativa regeringens undervisningsreform år 1902.
6.7. Reformerna 1908-11.
6.8. Vetenskapen och reformerna 1908-11.
6.9. Krig och kriser. Framsteg och bakslag för välfärdssamhället i England under och efter första världskriget.
6.10. 1930-talets ekonomiska världskris. Kris och förändring för välfärdssamhället. Utvecklingen i utlandet.
6.11. Ny consensus i England kring sociala reformkrav.
6.12. Undervisningsreformen 1944.
6.13. Kriget och frågan om fortsatta välfärdsreformer. Beveridge-Komittén tillsättes.
6.14. Det sociala trygghetssystemet före Beveridges reformförslag.
6.15. Beveridgeplanen.
6.16. Motstånd och kompromiss.
6.17. Spänningar mellan värderationella och målmedelrationella lösningar. Problemet fritiden.
6.18. Vetenskapen och hållningen till välfärdsstaten.
6.19. Professionerna och välfärdsstaten: läkarnas hållning.
6.20. Kyrkan och välfärdsstaten.

7. Föreningen av motsatser. En konklusion.

Bibliografi till del I och III.

Innehåll.